Runor förknippas mest med vikingatid och tidig medeltid. Men runskriften levde vidare mycket längre än så, särskilt i övre Dalarna och alldeles speciellt i Älvdalens socken uppe i Dalarnas nordvästra hörn. Där använde allmogen ända in på 1700- och 1800-talen runor, exempelvis för märkning av föremål. I lyckosamma fall kan dessa sentida runristare identifieras i kyrkböckerna.